Vilken dag!

Vad var det jag fasade för egentligen? Dagen började med en riktigt bra föreläsning om smärta och neuroanatomi imorse. Den kursen (Management of Pain Disorders) kommer säkerligen att bli riktigt intressant. Men ack så intensiv...

Praktiken därefter (på Curtin Clinic) gick också hyfsat faktiskt. Fick ta en titt på en liten skadad axel (eller, ja, ganska muskulös faktiskt..). Det värmer i hjärtat när jag får mina kära axlar :). Fråga mig inte varför jag gått och blivit kär i axlar. Tror det kärleksförhållandet har utvecklats under en tid faktiskt. Ja, jag vet att jag är konstig...

Som om inte det var nog så var kvällens fotbollsträning duktigt bra! Förutom mammas träningar (ingen slår såklart lilla mamsens fotbollsträningar) så tror jag nog att detta var en av de bättre jag varit med om. Framförallt tror jag det kommer bli en jäkligt kul säsong men team Norway som tränare :). Kanske till och med kan skaka av mig ringrosten. För gudarna ska veta att det inte direkt var vesslan som syntes springa kors och tvärs över planen.  Sista halvtimmen såg jag nog mer ut som en skadeskjuten räv är jag rädd för... Men kul var det! Jag träffar i alla fall fortfarande bollen...
Frågan är dock nu hur jag ska ta mig till skolan imorgon. Jag gissar att rullstol hade varit ett passande färdmedel för mig. Om jag ens kommer ur sängen. Räknar med att kroppen kommer vägra lyda mig efter denna misshandel (box OCH fotboll inom loppet av tre dagar, efter en månads vila)...

Men om jag inte ger ifrån mig något livstecken här på bloggen de närmsta dagarna, så vet ni i alla fall att jag är sängliggande alternativt så har jag lyckats ta mig FRÅN korridoren, men inte tillbaka uppför trapporna...

Ha det fint!

Sofie