3/4 master

Såja, ytterligare en helg avklarad. Har ägnats största delen åt plugg, eftersom vi har mid-semester OSPE (praktisk tenta) imorgon. Känns hyfsat faktiskt...
Annars har jag faktiskt debuterat som sångerska i helgen. Var korkad nog att ha ett armbrytningsvad med Jone i lördags kväll. Om jag förlorade skulle jag sjunga "Walking in Memphis" på egen hand, utan deras hjälp. Ja, jag vann ju inte direkt. Skönsång är en GROV överdrift.

Match mot Woodvale igår. Gick såklart ut på planen med tron att jag var nästa Cannavaro. Gick in hårt i ett par närkamper och skötte mig hyfsat större delen av matchen. Tyvärr är jag fortfarande lite ur tajming när jag går in i närkamperna. Detta resulterade i ett gult kort och det röda kortet var på väg ur domarens ficka andra gången jag gick in lite hårt; "you should be very lucky you're still on the pitch!". Som vanligt så avhjälper lite "smile and wave" det mesta, så jag kom undan med blotta förskräckelsen. Och motståndaren haltade iväg :). Och vi vann igen, vilket bör innebära att vi fortfarande är topp fem i div I..?

Är officiellt inne på sista kvarten av min masterdegree nu, bara sex veckor med föreläsningar kvar (plus en "tuition-free week", en study-week och två exam-weeks)... Påbörjade sista praktikperioden idag. Ny klinik och nya handledare. Kommer bli mycket givande praktik tror jag, dock "tunga" och inte direkt straight forward patienter. Får använda hjärnan lite mer än vanligt. Första patienten gick hyfsat i alla fall. En follow-up från mr Listaul som varit på Bentley innan. Skulle vid något tillfälle säga "but we'll get to that when you're lying down later..". På något konstigt sätt blev det i mitt huvud lite felkopplingar, och den kommentaren blev istället "but when we go to bed later..". Haha, patienten skrattade så hon höll på att tuppa av. Så var den isen bruten.

Nyss lagat fake-bacalhau, utan recept som vanligt dock.. Mycket nöjd med mig själv. Fortsätter kvällen med Anthony Kiedis "Scar Tissue" (för jävla dåligt- har fortfarande inte läst ut den..) och RHCP's nya platta (släppt idag) i bakgrunden. Topp-uppladdning inför OSPE'n imorgon :)!

Jezz, jag är en äkta bloggoman och tar kort på mig själv när ingen annan vill göra det.  Tänkte bara visa att jag inte gått ner mig helt. Framförallt efter mormors kommentar på skypen igår om att jag ser mer "frisk" (dvs fetare på gamlingspråk) ut nu. 

Ha det kul i höstiga Sverige, snart kommer alla höststormar till er. Typ samtidigt som det blir konstant 30C och strålande sol här. HAHA, kan ni gott ha.

Il Capitano

Tisdag kväll, på NiB Stadium: Perth Glory mot Al Ahli. På läktaren syntes bl.a. Sofie Jönsson, Stein Listaul och FABIO CANNAVARO! Tro inte att han slapp undan mig... Bär i nuläget tre signaturer på min kropp; mammas, pappas och il capitano's :)! Fick en strålande idé om att tatuera in även hans signatur där han skrivit den. Dock tyckte min blivande roomie (nej, tyvärr inte Cannavaro, utan Listaul) inte att det var en speciellt bright idé. Ah well... Jag ska i vilket fall inte tvätta höger underarm förrän den är äckligt skitig...

Lite av hans defending skills fördes över till mig när jag stod där, jag svär. På söndag ska här kapas motståndare...

Min än så länge rena underarm 

Over and out

Ganska nöjd...

Inledde helgen med ett besök på the Tav, fortsatte med att spendera lördagskvällen på Carly och Russ' förlovningsparty och avslutade med musikalen "Wicked" i går kväll. Lägg dessutom till att jag och Clauds avslutade vår dissektion idag (och fick beröm av vår handledare för att vi så snyggt bevarat alla viktiga nerver) samt att jag skötte mig ypperligt på kliniken idag. Hehe, förutom då att jag så snyggt och smidigt försökte dra ut på en patients återbesök ett par veckor. Synd att handledaren påpekade att det var "a very serious injury, the joint is hot and swollen!". Tydligen ska man aldrig lita på patienterna (ska i fortsättningen anta att alla patienter försöker grundlura mig), han sa faktiskt att han inte hade ont... Att jag aldrig lär mig, har ju haft patienter med standardsvar VAS 4 när de egentligen är nära att svimma av smärta (vilket skulle motsvara VAS 10).  Hon tyckte med andra ord att han skulle tillbaka inom en vecka. Ah well, jag byter ändå klinik på måndag, så jag slipper honom!

Wicked!
Häftig upplevelse! Inte så häftig upplevelse var den som ägde rum strax innan musikalen; att trycka ner en halv pizza på ca 6 minuter är inget jag kommer att satsa på fler gånger... 

Jag väljer med omsorg att inte resumera helgens match i div I. Mamma hade ev övervägt att avboka resan för att besöka sin dotter down-under då...

Och nu ska jag vara mycket duktig och ta tag i mina Form B's. Hade jag lyckats trycka in en städning av rummet så hade veckan redan varit fulländad...

See ya!

The Lovestory about Pain

Klockan är runt ett på natten nu, har nyss skrivit klar hemtentan som ska vara inne imorgon. Sista uppgiften var att med metaforer förklara kronisk smärta i ryggen (och eventuella bidragande faktorer) på ett lätt sätt för patienten. Det märks att min hjärna är lite mosig just nu, flummar runt värre än en haschtomte. Dr Slater kommer nog antingen att ha kul när hon rättar min tenta eller bara skaka på huvudet och önska att hon slapp vara min handledare i fortsättningen... 
Men jag bjuder på denna storyn:


Imagine a fourteen-year-old girl, falling in love with the cutest boy in the neighbourhood. It is her first crush ever, and luckily the boy likes her too. Now, think of the girl as the brain, and the boy as the injury, or if you like, really annoying pain. Comparing this to your body, every time you get a injury in the body, a pain signal will be sent to the brain. As long as the boy is in love with the girl, he will send her love letters. This means; as long as you have an injury, the pain will be signalled to the brain. The pain has a reason, it is protective for the body, preventing it from causing more harm to the injured body parts. The same goes for our love couple; as long as the boy sends the girl love letters, the relationship is on. The longer relationship, the more the girl falls in love with the boy. But one day the boy disappears, and the love letters stop coming. Since they were a couple for many weeks, it is a hard loss. She cannot forget him, and is still in love after two weeks. The same goes for the body. If the pain were consistent for a longer period of time, the nerve system (the mailman delivering the love letters if you like) goes crazy. Even though there are no pain signals coming into the brain, that is what it thinks. So every time the poor girl gets a boring letter from grandma, the mailman tricks her to believe it is from her former boyfriend. She is constantly reminded, and therefore the love fades very slowly. Compare the boring letter to a normal input from your body, for example touch on your skin or maybe just using a muscle. Every time this happens, your brain thinks it is a love letter. The mailman has gone crazy, and the girl is starting to. Add a pink mailbox to this, making the letters look even prettier. Meaning that a underlying fear of pain, makes the incoming harmless signal look even more like pain. This means that the nervous system are reacting in a way that it is not supposed to do normally, and the brain is starting to get the wrong ideas. To solve this, one solution can be that the girl needs help from her mum to get a new mailman, or painting the mailbox blue. Not saying you need a new nervous system, but sometimes we need to target the pain from the top instead- the brain. Sometimes someone professional to talk to and getting help to sort contributing factors out can solve the pain problem.


I'm out, gonatt


Sofie

Hobbyknarkare

Genomfört ytterligare en match med Curtin SC idag (dock bara ca 70 min speltid). Laddade med två mirakelpiller (bara förkylning, men är lite gnällig) innan matchen, är väl osäkert om jag hade gått ren genom en dopingkontroll efter matchen :). Stod i alla fall på benen, men det var väl också i stort sett det enda jag bidrog med i matchen. Segare än vanligt... Ganska (läs: väldigt) många bollar som hamnade på fel adress, och mina insparkar var väl inte direkt några långa bollar :S. Men jag känner mig bättre nu, hoppas på en piggare kropp imorgon.

Terminens första examination imorgon; patientexam på kliniken. Håll alla tummar för mig, det lär behövas!

Har dessutom varit väldigt effektiv i helgen och bokat flyg hem. Två veckor i Thailand och ett par dagar i Hongkong blir det. Bokat coolaste hotellet i Hongkong, lite annorlunda men väldigt nära Nathan Rd (stor shopping gata). Jakob har redan kommit med förslag om vad jag ska göra i Hongkong (Victoria Peak), tar tacksamt emot fler förslag, både i Hongkong och i Bangkok/Thailand! 18 december är jag på svensk mark igen...

The Luxe Manor, Hongkong

Oh förresten, vi vann ju (såklart) matchen mot Suburbs idag, 3-2 tror jag det blev... Dagens domarmiss: en av motståndarna fångade bollen i famnen på en utspark, släppte ner den på marken och fortsatte spela mot vårt mål. Domaren såg det, men struntade fullständigt i det. HALLÅ!! Jävla hönsgård emellanåt på planen, minst sagt..!

Sofie

Lite bättre i alla fall...

Match mot Noranda igår på bortaplan. Första 15 minuterna kunde jag lika gärna spelat i andra laget, hjälpte mer dem än vårt eget. Första målet för motståndarna var det nästan jag som gjorde, och eftersom det var jag som orsakade straffen som ledde till det andra, så slipper jag väl inte undan det heller... Timingen är ju som sagt där inte ännu, så när jag tänkte att jag skulle bryta deras anfall (ehm, verkligen i sista sekunden innan hon skulle skjuta), kom jag in lite väl sent, och träffade inte direkt bollen heller. Fast hon flög lite väl lätt tyckte jag nog :). Resultat: en styck missnöjd domare och straff.
Efter det skärpte jag mig i vilket fall och spelade resterande 75 minuter OK. Mamma hade nog till och med kunnat vara lugn vid sidlinjen. 7-3 blev det (ja, vi vann).

Fotbollsträning imorgon igen och match hemma på söndag. Hårt liv att vara superstjärna. Bokstavligt talat, HÅRT. Min rygg har helt gett upp, och mitt högra lår är väldigt skeptiskt till att sparka på bollar. Har nog ingen annan ursäkt längre; skyller på åldern...

Imorgon ska jag göra något som jag nog faktiskt aldrig gjort innan, eller i vilket fall VÄLDIGT sällan. Jag ska ta sovmorgon och hoppa över morgonens föreläsning. Ouuhhhhh...! Med tanke på att det handlar om hur man gör diagram i excel (till projektet) så har jag inte jättedåligt samvete ska jag erkänna...

Nej, nu är det jag och Anthony Kiedis innan bedtime.

Sofie

Balcatta- Curtin SC...

... var ingen vacker syn. Att, som mittback, gå in från start i division 1-laget och spela 90 minuter i cup kvartsfinalen mot det lag som ligger trea i Premier League låter mycket mer flashigt än vad det var. Standarden på matchen kan jämföras med ett mittenlag mot ett topplag i vår division 5. Det Balcatta vann på var BARA basic fotboll. Samt att ingen i vårt lag gick in i närkamper, 90% av gångerna var vi tvåa på bollen och passningsspel hemåt existerade inte. Individuellt sett är dock många av spelarna i vårt lag hyfsade och vi har ett par duktiga, men det hjälper ju inte riktigt om man inte får igång spelet... Resultatet blev 7-2, men faktiskt spelmässigt inte riktigt den slakt vi hade räknat med :).

Dessutom gjorde jag en usel match, mamma (ex-tränare) Jönsson hade absolut inte varit stolt över hur hon fostrat sin dotter i fotboll och jag hade nog varit nära att strykas ur testamentet. Med andra ord plockade jag inte direkt fram "Stridh-genen" idag. Men det kan bara bli bättre ;). Får väl bara hoppas att jag blir uttagen till fler matcher...

Matchen spelades dock i ca 20C värme och solsken. Bästa vädret denna sidan midsommar so far :).

Idag ska jag faktiskt plugga. Jag lovar.

S

Inget godis, inga kakor och ingen alhohol. Men massa träning....

... är vad Smartass 1 och 2 har kommit på (Gurleen Grewal och Sofie Jönsson). Detta ska vi tydligen göra hela augusti. Jag lovar att vi ångrade oss sekunden efter att vi tagit i hand på det. Men a deal is a deal. Orsaken är att vi har ätit så onyttigt som möjligt i säkert en vecka nu. Så detta är vårt straff. Vi började med Pilates idag (Box4Fitness var planen, men vi hade visst tagit fel på dagarna) och jag lagade sjuuukt nyttig middag (med bl.a. paprika och purjolök i, jag blir lite rädd för mig själv ibland..). Dock avslutade vi med kex, ost och jag hittade lite Nutella, så vi kör väl på det vanliga: "imorgon så jävlar".

Och jag har en ny obsession; Red Hot Chili Peppers. Ja, inte grönsaken eller vad det är, utan såklart bandet. Köpte Anthony Kiedis (sångarens) självbiografi på flygplatsen i Perth. Den är sååå bra! Men vilken sjuk uppväxt... Nya låten ("The Adventures of Rain Dance Maggie") har gått på repeat hela helgen. 29:e augusti kommer nya albumet, och samma dag kommer det onekligen att laddas ner från iTunes till min iPhone.

Annars är väl allt som vanligt här. Borde som vanligt plugga mer än vad jag gör, men aja, det funkar än så länge. Håller som bäst på att planera:
1) klanens ankomst, och vad jag ska göra med dem när de kommer (9 pers, 2-12 november) och
2) min egen hemresa. Är det någon som känner sig sysslolös i slutet av november/början av december och vill ta en tur hit, alternativt Thailand/Malaysia (eller bättre förslag?) så dra iväg ett mail. Jag kollade lite slött på flygbiljetter hem igår och hittade en för 47 000 kr. Jag antar (och hoppas) att jag tryckte på lite fel knappar. Jag bokade i vart fall inte den, och det är ju huvudsaken...

Nu: mot sängen...