Lite bättre i alla fall...

Match mot Noranda igår på bortaplan. Första 15 minuterna kunde jag lika gärna spelat i andra laget, hjälpte mer dem än vårt eget. Första målet för motståndarna var det nästan jag som gjorde, och eftersom det var jag som orsakade straffen som ledde till det andra, så slipper jag väl inte undan det heller... Timingen är ju som sagt där inte ännu, så när jag tänkte att jag skulle bryta deras anfall (ehm, verkligen i sista sekunden innan hon skulle skjuta), kom jag in lite väl sent, och träffade inte direkt bollen heller. Fast hon flög lite väl lätt tyckte jag nog :). Resultat: en styck missnöjd domare och straff.
Efter det skärpte jag mig i vilket fall och spelade resterande 75 minuter OK. Mamma hade nog till och med kunnat vara lugn vid sidlinjen. 7-3 blev det (ja, vi vann).

Fotbollsträning imorgon igen och match hemma på söndag. Hårt liv att vara superstjärna. Bokstavligt talat, HÅRT. Min rygg har helt gett upp, och mitt högra lår är väldigt skeptiskt till att sparka på bollar. Har nog ingen annan ursäkt längre; skyller på åldern...

Imorgon ska jag göra något som jag nog faktiskt aldrig gjort innan, eller i vilket fall VÄLDIGT sällan. Jag ska ta sovmorgon och hoppa över morgonens föreläsning. Ouuhhhhh...! Med tanke på att det handlar om hur man gör diagram i excel (till projektet) så har jag inte jättedåligt samvete ska jag erkänna...

Nej, nu är det jag och Anthony Kiedis innan bedtime.

Sofie